Om Sverige

Landet och människorna

Sverige är ett långsträckt land i norra Europa, med Norge i väster, Finland i nordost och Östersjön i öster. Avståndet från Skåne i söder till Lappland i norr är så stort att landet rymmer flera olika klimat: bokskog och odlingsbygd nere i söder, granskog och myrmark i mitten, fjäll och midnattssol längst i norr. Ungefär en tiondel av ytan är sjöar. Skogen täcker mer än halva landet.

Befolkningen är däremot ojämnt fördelad. De flesta bor i södra och mellersta Sverige och i städerna – Stockholm, Göteborg och Malmö är de tre största. Stora delar av Norrland är glesbefolkade. Det förklarar en hel del av svensk politik: frågor om vård, skola, kollektivtrafik och service ser helt olika ut i en storstadskommun och i en kommun med några tusen invånare.

Sverige är i dag ett mångkulturellt land. Ungefär en femtedel av invånarna är födda utomlands. Vid sidan av svenskan har fem språk ställning som nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Samerna är dessutom erkända som urfolk.

Hur Sverige blev det land det är

Sverige har inte fört krig sedan 1814. Den långa freden är ovanlig i Europa och har format landet: i stället för att slösa resurser på strid har Sverige kunnat bygga upp ett samhälle steg för steg. Under 1800-talet var landet fattigt, och mer än en miljon svenskar utvandrade, de flesta till Nordamerika, för att undkomma nöd och missväxt.

Industrialiseringen i slutet av 1800-talet vände utvecklingen. Kring den växte folkrörelserna fram: fackföreningar, nykterhetsrörelse och frikyrkor som lärde vanliga människor att organisera sig och driva krav. Ur den jorden kom demokratin. Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor genomfördes i början av 1920-talet, senare än i vissa länder men grundligt.

Från 1930-talet byggdes folkhemmet, tanken om samhället som ett gemensamt hem där ingen lämnas utanför. Sverige stod utanför båda världskrigen och kunde efter 1945 använda en oskadad industri till att bygga en av världens mest utvecklade välfärdsstater. Arbetskraft behövdes, och människor kom först från andra länder i Europa och senare som flyktingar från krig i olika delar av världen. Det är den historien som gjort dagens Sverige till ett invandringsland.

Demokratin och hur Sverige styrs

Sverige är en monarki med parlamentarisk demokrati. Kungen är statschef men har inga politiska befogenheter – han skriver inte under lagar och utser inte regeringen. All offentlig makt utgår från folket, och folket utövar den genom val.

Riksdagen är landets lagstiftande församling och har 349 ledamöter. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statens budget och kontrollerar regeringen. Regeringen styr landet, verkställer riksdagens beslut och leder de statliga myndigheterna – men den kan inte lägga sig i hur en myndighet avgör ett enskilt ärende. Det förbudet mot ministerstyre är ett av de mer särpräglade dragen i det svenska systemet, och det är förklaringen till att en minister inte kan påverka ett beslut i ditt medborgarskapsärende.

Vart fjärde år hålls allmänna val på tre nivåer samtidigt: till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige. Kommunen ansvarar för det som ligger närmast vardagen – skola, förskola, äldreomsorg, socialtjänst, vatten och renhållning. Regionen ansvarar framför allt för hälso- och sjukvården och för kollektivtrafiken. Både kommuner och regioner tar ut egen skatt, och därför är kommunalskatten olika hög på olika orter.

• Riksdagen – stiftar lagarna, 349 ledamöter
• Regeringen – styr landet och leder myndigheterna
• Regionen – sjukvård och kollektivtrafik
• Kommunen – skola, omsorg och den lokala servicen

Lag, rätt och rättigheter

Sverige har fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och vilka fri- och rättigheter som gäller. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att skriva, publicera och säga sin mening. Successionsordningen reglerar tronföljden. Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar: riksdagen måste fatta samma beslut två gånger, med ett riksdagsval emellan.

Domstolarna är oberoende. De allmänna domstolarna – tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen – avgör brottmål och tvistemål. Förvaltningsdomstolarna prövar tvister mellan enskilda och det allmänna, till exempel överklagade myndighetsbeslut. Polisen utreder brott, åklagaren väcker åtal, domstolen dömer. Den som misstänks för brott räknas som oskyldig till dess att skulden är bevisad, och har rätt till försvarare.

Två principer förvånar ofta den som är ny i Sverige. Offentlighetsprincipen ger var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter – ett insynskrav som är ovanligt starkt i internationell jämförelse. Och likabehandling: diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020.

Medier, yttrandefrihet och källkritik

Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. Rätten att skriva och publicera fritt är alltså inte ny här, den är äldre än de flesta andra länders. I dag skyddas den av två grundlagar, och den som publicerar bär ansvaret för det som sägs. Det finns ingen förhandsgranskning: staten läser inte texter innan de trycks.

Vid sidan av kommersiella tidningar och kanaler finns public service, alltså radio och tv i allmänhetens tjänst. SVT, Sveriges Radio och UR ägs inte av staten eller av något företag utan drivs oberoende och finansieras gemensamt. Uppdraget är att granska makten och spegla hela landet, inte att tjäna pengar eller gynna en ägare. Den som styr ett land vill sällan bli granskad, och därför är ett oberoende public service ett medvetet skydd.

Med den friheten följer ett ansvar för läsaren. Vem som helst kan publicera vad som helst på nätet, och allt är inte sant. Källkritik är vanan att fråga sig vem som skrivit något, varför, och om uppgiften går att bekräfta någon annanstans. Rykten sprids särskilt lätt i migrationsfrågor. Vår egen hållning är enkel: kontrollera alltid en viktig uppgift mot den myndighet som faktiskt ansvarar för den.

Arbetsmarknaden och den svenska modellen

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Löner bestäms i stället i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Staten skriver alltså inte lönetabellerna – parterna på arbetsmarknaden gör det, och de tar också ansvar för att avtalen hålls. Den ordningen brukar kallas den svenska modellen.

Facket är en förening som du går med i frivilligt och betalar avgift till. Det förhandlar om lön och villkor, stöttar medlemmar i konflikter på jobbet och kan i sista hand vidta stridsåtgärder. Arbetsmiljölagen och arbetstidslagen gäller oavsett om arbetsplatsen har kollektivavtal eller inte, och Arbetsmiljöverket kontrollerar att de följs. Ett anställningsavtal bör alltid vara skriftligt.

A-kassan är en frivillig försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet, skild från facket även om många går med i båda. Arbetsförmedlingen hjälper till med matchning, praktik och arbetsmarknadsinsatser. Ett stort inslag i svenskt arbetsliv är också det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor – möjliggjort av utbyggd förskola, individuell beskattning och en föräldraförsäkring som förutsätter att båda föräldrarna är hemma en del av tiden.

Välfärden och skatten

Den svenska välfärden är skattefinansierad och gemensam. Skolan är avgiftsfri och skolplikten gäller alla barn som bor i landet. Hälso- och sjukvården är i huvudsak offentligt finansierad, med patientavgifter som är låga och dessutom har ett tak – ett högkostnadsskydd – så att en långvarig sjukdom inte ska ruinera någon. Tandvården fungerar delvis annorlunda och är gratis för barn och unga upp till en viss ålder.

Försäkringskassan betalar ut de stora socialförsäkringarna: föräldrapenning, sjukpenning, barnbidrag, bostadsbidrag och assistansersättning. Pensionssystemet bygger på vad du har arbetat och betalat skatt på under livet, med en garantipension som golv för den som har liten eller ingen inkomstpension. Kommunens socialtjänst är sista skyddsnätet, bland annat genom ekonomiskt bistånd.

Allt detta betalas med skatt, och skattenivån är hög i internationell jämförelse. Kommunalskatt dras direkt på lönen, staten tar dessutom skatt på högre inkomster, och moms ingår i priset på nästan allt du köper. Tanken bakom systemet är att risker – sjukdom, arbetslöshet, ålderdom – bärs gemensamt i stället för av den enskilda familjen. Skatteverket sköter uppbörden och även folkbokföringen, vilket är därför du vänder dig dit när du flyttar.

Sverige och omvärlden

Sverige är en del av flera större gemenskaper. Sedan 1995 är landet medlem i Europeiska unionen. EU-medlemskapet påverkar vardagen mer än många tänker på: fri rörlighet för att bo och arbeta i andra medlemsländer, gemensamma regler för handel och miljö, och rätten att rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige har däremot behållit sin egen valuta, kronan, och har inte infört euron.

Det nordiska samarbetet är äldre och nära. Mellan Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island råder sedan länge fri rörlighet: man kan resa, bo och arbeta i grannländerna utan de hinder som annars gäller mellan länder. Det märks tydligast i gränstrakterna, där människor dagligen pendlar över en nationsgräns till jobbet.

Sverige har varit medlem i Förenta nationerna sedan 1946 och har länge varit aktivt i internationellt biståndsarbete och fredsinsatser. Under lång tid stod landet militärt alliansfritt, en linje som hängde ihop med den långa freden. Det ändrades 2024, då Sverige gick med i försvarsalliansen Nato. Det var ett av de största utrikespolitiska skiftena i modern svensk historia.

Vardagsliv, religion och traditioner

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och är i dag ett trossamfund bland andra. Religionsfriheten är grundlagsskyddad: du får tro vad du vill, byta tro och stå utanför alla samfund. Många svenskar är formellt medlemmar i Svenska kyrkan utan att vara troende, och de kyrkliga högtiderna lever kvar mer som årstidsmarkeringar än som gudstjänst.

Traditionerna följer ljuset. Midsommar firas kring sommarsolståndet med blomsterkrans, sill och dans; lucia i december med ljus och sång i vintermörkret; jul med mat, familj och ledighet. Valborg, kräftskiva och nationaldagen den 6 juni hör också till årscykeln. Semestern koncentreras till juli, då mycket i landet går på halvfart.

Socialt präglas Sverige av tidhållning, ganska platta hierarkier och en vana att duas oavsett ålder och ställning. Man kommer i tid, man tar av sig skorna inomhus, man ställer sig i kö och man förväntas säga sin mening rakt men lugnt. Allemansrätten ger dig rätt att vandra, tälta kort och plocka bär i naturen även på annans mark – mot ett tydligt krav på hänsyn: inte störa, inte förstöra.

Vad kostar det att leva här?

En av de första praktiska frågorna för den som flyttar hit är vad livet faktiskt kostar. Sverige är ett dyrt land, men mycket av det som annars kostar mest – vård, skola och förskola – är subventionerat och har tak. Det som väger tyngst i budgeten är i stället hyran, och den skiljer sig mycket mellan städerna.

Vi har samlat aktuella siffror i en egen sektion om levnadskostnader i Sverige, med detaljerade guider för Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Södertälje och Örebro.